Varpbåt

I hundratals år åkte timret till sågverket på vattnet i stället för på vägen. Stockarna lades i älven och flöt med strömmen — men över en stor sjö finns ingen ström alls, och där stannade allt. Då kom varpbåten. Alla stockarna samlades ihop innanför en ringbom, en jätte- ring av hopkedjade slanor som håller ihop flotten så att inget kommer bort.

Nu kommer det kluriga. Varpbåten kan inte bara dra — en flotte med hundratusen stockar är alldeles för tung för en liten båt. I stället fäster den sin varpvajer i ringbommen, kör tusen meter bort, släpper sitt ankare i botten och börjar veva in vajern på spelet. Båten står stilla vid ankaret, och hela flotten kommer sakta glidande till den. Sedan gör den om allt igen, tusen meter i taget, hela sjön över. Så åkte nästan allt svenskt timmer förr — tills timmerbilen tog över och flottningen tog slut för gott hösten 1991.